Until the sky falls down on me

Jösses Mariekex, idag har vi blykepan på. Igår var det dags för ett mycket trevligt men samtidigt sorgligt moment under ERASMUS-tiden; det första good bye-partyt. Det blev ju inte bättre av att det var Pavel som nu ska lämna oss i sorg och saknad för att återvända till Tjeckien. Kommer sakna honom, han är väldigt okomplicerad, spontan och säger aldrig nej när det vankas öl. Kommer att minnas alla våra bilfärder i baksätet sipandes på hans favoritgrogg 90%vodka och 10% cola medan vi gång på gång debatterade vilket land som är bäst på hockey. Han har dock lovat att komma till Sverige för att en gång för alla lära oss svenskar hur Hlinka och Hlavac egentligen uttalas. Vi avslutade hans tid här med flaggan i topp med förfest i hans rum och fortsatte sedan till stadens mest fashionabla ställe; Park Zirve/Nort Shield. Till min stora lycka hittade jag den riktiga Budweiser, dvs den tjeckiska och inte den där smörjan jänkarna säljer. 60 kr skulle det ha för en 33 cl!...så jag tog fyra. EEEEEEEH

Tyckte att jag hade förtjänat lite finöl. Igår fick jag nämligen reda på resultatet på min tenta i Organization and Management (även känd som fylla i cirklar). Bäst resultat i klassen levererade en viss E.Wilhelmsson, COWABUNGA! Nu väntar vi med spänning på Production Management, en kurs som f.ö blir mer och mer intressant för varje gång.

Annars då...I måndags ställde jag mig vid kastrullerna och började göra glögg med hjälp av glöggkryddorna som mor och far (tvivlar på att Carl var inblandad) tog med hit. Blev faktiskt riktigt gott och lägenheten luktade glögg i två dagar efteråt. Glöggen serverades med lussekatter som även de kom från huvudsponsorerna. Samma sponsorer var även så vänliga att skicka ett litet paket hit med livsnödvändigheter som jag hämtade ut igår. Lösgodis, havregryn, en chokladkalender och marsansås -check :D

Nästa vecka är det åter resdags. Då är vi 6 erasmusar som ska spendera fyra dagar i Istanbul. Frank har lovat att göra mig sällskap till IKEA, ska julpynta sönder min lägenhet! Får se om jag hinner förbi Atatürk Stadium också för att kyssa straffpunkten där Cisse, Smicer och Hamann sköt Champions League bucklan till Anfield.

I afton är vi bjudna till Emre. Han är lite som den där farfar i Bullerbyn, han som bara är farfar till några av barnen men som alla kallar farfar ändå. Eller han kan ju vara morbror till några eller så också. Har ni tänkt på vilken inavel det måste bli i Bullerbyn, de har ju redan gjort upp vem som ska gifta sig med vem och att föra in nytt blod i Bullerbyn är inte att tänka på. Herregud, det är ju nästan som i Ljungsbro...Nu tappade jag spåret men jämförelsen med Emre var iaf att han är som en fadder för alla oss barn i Bull..Adana. Hos Emre ska det bli grillning, när turkarna bjuder hem på middag eller dyl brukar det vara storslaget.

Om 19 dagar kommer jag till Sverige, känns overkligt men ska bli grymt kul. Juldagsfirande och gå och se hockey på annandagen är redan spikat. Har väl inte så mycket att säga för stunden. Vardagen rullar på, det går bra nu.